Jag har gått med i en Facebook grupp som handlar om Sofias diagnos och då var det en tjej som kontaktade mig via meddelande. Jag är ju aldrig inne på datorn längre utan alltid på mobilen så såg det lite sent, men svarade så fort jag fick se det. Hon skickade en jätte bra text i dag om hur det är att ha ett handikappat barn.
Mammas skit unge! 
Tänk att man kan vara så här glad även fast det är andra bajskalaset idag.
Välkommen till Holland! Jag blir ofta ombedd att beskriva hur det känns att leva med ett barn med funktionshinder. -att försöka hjälpa människor som inte själva gjort denna unika erfarenhet att förstå, att föreställa sig hur det skulle kännas. Det är så här: När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semesterresa - till Italien. Du köper en bunt med guideböcker och lägger upp en underbar rutt: Colosseum, Michelangelos David, Gondolerna i Venedig. Du kanske lär dig några användbara fraser på Italienska. Allt är väldigt spännande! Efter månader av ivrig förväntan kommer äntligen den stora dagen. Du packar väskorna och ger dig iväg. Flera timmar senare landar planet! Flygvärdinnan kommer in och säger: "Välkommen till Holland!" "Holland!?!" säger du. "Vad menar du med Holland?? Jag bokade en resa till Italien! Jag ska vara i Italien. I hela mitt liv har jag drömt om att åka till Italien." "Men flygrutten har ändrats. De har landat i Holland och här måste du stanna." Det väsentliga här är följande: De har inte tagit dig till en förfärlig, vidrig, snuskig plats, full av farsoter, hungersnöd och sjukdomar. Det är bara en annorlunda plats.Så du måste ge dig ut och köpa nya guideböcker. Och du måste lära dig ett helt nytt språk. Och du kommer att möta en helt ny folkgrupp som du egentligen aldrig skulle ha mött. Det är bara en annorlunda plats. Det är lägre tempo än i Italien, mindre tjusigt än Italien. Men efter att du har varit där ett tag tar du ett djupt andetag och ser dig omkring... och upptäcker att Holland har väderkvarnar... och att Holland har tulpaner. holland har till och med verk av Rembrandt. Men alla du känner är upptagna med att resa till och från Italien... och alla skryter de med vilket härlig tid de hade där. Och i resten av ditt liv kommer du att säga: "Ja det var dit som jag skulle ha åkt. Det var vad jag hade planerat." Och den smärtan kommer aldrig, aldrig, aldrig att försvinna... Därför att förlusten av den drömmen är av en mycket betydande förlust. Men... om du väljer att ägna ditt liv åt att sörja över att du aldrig kom till Italien, kommer du aldrig att kunna glädjas åt det mycket speciella och det väldigt härliga... med Holland. Emily Perl Kingsley, 1987.
Så himla sant!
Det är tur Sofia är underbarast i världen!
Tänk att man kan vara så här glad även fast det är andra bajskalaset idag.
Jag var mindre glad att torka golv igen. Men självklart är jag glad också att det är fart på magen :)
